tisdag 24 november 2009

JAG MAR SKIT...

...BRA!

Okej forlat for det elaka skamtet i borjan. Jag mar alltsa alldeles utmarkt.

Jag flyttade in hos Pastor Jonas for ett tag sedan och agnar en del tid at att aka pa gudstjanster med honom och en del tid at att folja med hans fru Monica som jobbbar pa en sprakskola till hennes jobb dar dom ar overfortjusta over att ha nagon som pratar engelska.

Jag har kommit valdigt nara Monica och borjat kunna prata med henne sadar pa RIKTIGT,beratta och lyssna till historier, skoja och prata om sant som kanns lite jobbigt. Typ sadar som jag inte kannt att jag kunnat gora sedan jag lammnade Novo Xingu och sahar bra inte ens dar. En stor anledning ar vall rimligtvis att hon pratar bra engelska (aven om hon sjalv havdar att hon inte gor det) och min portugiska fortsatter bli battre och battre men vi forstar ocksa varandra som personer ocksa.

Nu borjar det snart bli dags att aka hem och jag kanner mej inte odelat positiv. Just nu skulle jag villja stanna en eller ett par manader till men men. Det blir nog skont att komma hem ocksa!

Ha det bra!
Simon

tisdag 3 november 2009

Tokig varld!

Nar jag kom fram till Brasilien sag jag manga manniskor som gick omkring med andnigsmasker for att undvika svininfluensan. Den var pa vag att ga over har redan nar jag kom hit och nu tror jag den ar helt over har.

Sa hor jag fran Sverige att dom kopt in 12 000 000 doser vaccin och jag tanker att det kan inte va sant. Sverige har bara 9 000 000 invanare! Fragar pappa och han lugnar mej det ar inte sant att Sverige kopt in 12 000 000 doser vi har kopt in 18 000 000 ifall man skulle behova vaccinera alla tva ganger.

Jag kommer ihag vad en tjej som var pa CONAJES(kyrkans unga har) arsmote sa, " miljontals manniskor dor i AIDS men det far oss inte att anvanda kondom men nagra hundra manniskor dor i svininfluensa och helt plotsligt borjar massa manniskor ga omkring med andningsmasker" och har kan jag lagga till att Sverige koper in 18 000 000 doser vaccin som dessutom om jag forstat saken ratt inte ens ar ordentligt testat! Lagg till detta att annu fler manniskor an som dor i AIDS som vi anda lagger ner stora resurser pa att bekampa dor i malaria, tuberkolos, lunginflamation och andra sjukdomar som vi redan har billiga och effektiva motmedel emot sa blir laget absurt for mej.

Slutligen vill jag gora klart att jag apsolut har den storsta medkansla med dom som far den har influensan, b l a min mamma. Influensa ar aldrig kul men det ar proportionerna i hur mycket man lagger ner pa att bekampa olika sjukdomar som jag tycker ar knepig.

Ha det bra i var tokiga varld!
Simon Eriksson

PS
Mamma jag ar glad att du har blivit sa mycket battre och hoppas du kan ta det lite lugnt pa jobbet de forsta dagarna, en extra kram till dej!

Deus e castello forte e bom...

Det ar tva saker jag har gjort mycket de senaste dagarna... akt bil och gatt pa gudstjanst. Om nagon undrar over rubriken sa ar det "Var Gud ar oss en valdig borg" pa portugisiska, de sjunger den sangen mycket har.

Nar Pappa fragade hur kyrkan var har sa svarade jag "luthersk" han fragade om den var luthersk konservativ eller luthersk svenskkyrklig och jag svarade "i liturgin konservativ" men jag har andrat mej. Den ar mer som jag tanker mej "klassiskt" luthersk med pastor kladd i svart rock och "Deus e castello forte e bom" hela tiden men den ar inte vidare konservativ. Pastorn forsoker hela tiden dra med forsamlingen i textlasningen och sa vidare och overhuvudtaget kanns det ganska lagkyrkligt.

Det ar ratt jobbigt att va pa tre gudstjanster om dagen nar man dessutom aker langt mellan varje och nar man vet i forvag exakt vad pastorn ska saga och villka sanger man ska sjunga kan det borja kannas lite trist men det ar bra ocksa for jag traffar massor med manniskor och ser en massa platser. Dessutom hinner jag lara kanna pastorn ratt bra under bilresorna.

Idag ar jag iallafall ledig och har besokt en plats som jag tror att vi i Sverige skulle kalla for fritidsgard lite grann och varit schacklarare. I ovrigt tanker jag trana och laga mina skor med lim jag fick med mej fran Novo Xingu.

Ha det bra alla dar hemma!
Kram

onsdag 28 oktober 2009

Blod, Svett och enstaka barnatarar i Rolim de Moura

Ja da var man framme da och har agnat ett tag har i Rondonia. Jag bor hos ett nagot aldre (om an fortfarande yrkesaktiva) par och i huset bor aven deras vuxna dotter och hennes tva sma dottrar. Hon ar hemma pa besok fran USA dar hon bor med sin man och pratar bra engelska. Men det ar sallan nodvandigt for numera pratar jag bra portugisiska!

Klimatet har ar mycket anorlunda jamfort bade med Sverige och Rio Grande du Sul. Det kan vara mer an 40 grader celsius har och luften ar ratt fuktig.Detta ledde till att jag blodde nasblod varje dag de forsta dagarna och svetten flodar men nu borjar jag sakta men sakert anpassa mej.

Jag bor i en skovlad del av Amazonas. Har bor nu mangder av manniskor som tidigare inte hade nagot land eller mycket lite och producerar kaffe och kor. Naturligtvis kan man stalla sej fragan hur det kommer sej att dessa manniskor inte kunde fa nagon mark utan att skovla en av jordens sista lungor och svaret ar att marken ar valdigt orattvist fordelad i Brasilien. I Rio Grande ar det mycket smabonder men i ovrigt ar det stora haciendajordbruk med enstaka familjer som ager sanslosa mangder mark.

Jag hoppas att Brasilien for eller senare ska fa en president som ar tillrackligt stark och klok for att genomfora den jordreform som det har landet sa desperat behover. Folkrorelser for det existerar den mest beromda ar Movimenta Sein Terra (Rorelse utan Jord forkortas MST) som nagra vanner till mej fran Harnosand akte och gjorde dokumentarer om.

Kanske vore nagot... hmmm
Simon Eriksson

onsdag 21 oktober 2009

Avsked

"Framlingen som alltid kom - men bara for att ga" strofen i Nordmans sang kommer tillbaka till mej gang pa gang.

Jag alskar att resa till nya platser och mota nya manniskor och nu nar jag ska lamna Novo Ningu har i sodra Brasilien och aka till Roulim de Moura i andra anden sa ar jag jatteglad och ser fram emot det jattemycket.

Men jag hatar att resa ifran gamla platser och gamla vanner. Avsked ar aldrig roliga speciellt efterssom dom kanns ganska definitiva har. Visst det ar mojligt jag atervander till Novo Xingu nagon gang men det ligger ju inte nastgards precis.

Kan nagon lara mej att komma utan att ga???

Paraguay

En grupp tyskar ar pa besok i Novo Xingu och tillsamans med dom och en grupp gauchos var jag ivag pa en liten resa.

Forst akte vi buss en natt varpa vi kom fram till nagot jag tror var en nationalpark. I nationalparken fanns ett gigantiskt vattenfall, storre an Niagara. Jag vet inte hur varken med ord eller bilder ska kunna forklara hur maktigt det var... vattnet brusade och de hoga fallen slangde upp vatten hogt upp i luften sa det bildades som en dimma. Det regnade ner pa oss och sjalvklart har nagon klok manniska dar satt upp en skylt att maktigare an danet fran stora vatten ar herren Gud. Gud ar en konstnar, en valdigt stor konstnar och vi och naturen ar hans konstverk - du vet vall om att du ar vardefullare an "Mona-Lisa"

Dagen efter akte vi till Paraguay. Pa grund av allt regn som orsakat oversvamningar akte vi i tva smabussar istallet for som tidigare en stor. I Paraguay sa ar priserna mycket lagre an i Brasilien och jag insag snart att jag kommit med pa en shoppingresa. Shoppa kan dom de goda gauchosarna... Jag har aldrig sett sa stora shopppingkassar forut och de fyllde de stackars minibussarna till bredden. Som vanligt har de laga priserna ett pris... Man sag att det var fattigare an den del av Brasilien dar jag bor och overallt gick bevapnade vakter omkring. Men det mest personliga som jag kommer minnas var att i garaget dar vara bussar var parkerade sa fanns det en lapp upphangd med overskriften "Vai com Deus Martello" (vandra med Gud Martello) och en bild pa en ung man ch en dikt. Jag fick till slut historien klar for mej.

Martello hade jobbat med att kora grejer over gransen som shoppingsugna brassar bestallt. Detta betydde att han hade manga vardesaker i sin bil och en dag blev han ranad och mordad. Min "mamma" avslutade forklaringen med att saga

- han var bror till var chauffor

fredag 9 oktober 2009

Varit pa landet

Hej alla!

I Sondags var jag pa nagot som hette "Encontro de famillias" som oversatt blir "familjernas mote" i en liten stad som hette Sao Jose. Efterat stannade jag hos en familj som bodde dar utanfor (det var planerat sedan innan). DEn har familjen var bonder som odlade tobak, majs och hade 30 kor.

Jag ugicks med dom i nagra dagar, b l a med familjens minsting som blev mycket fortjust i mej. Jag var aven inne i Sao Jose och traffade lite annat folk. Bland annat en flicka som hette Andrea och hade en dator sa att jag kunde prata ordentligt med pappa pa hans fodelsedag... tack Andrea.

Forsta dagen blev det mest lek, jag provade pa att rida pa en hast, kora traktor (ja jag korde, ingen dod) mjolka kor (gick inge vidare) och lite annat sant. Andra dagen hjalpte jag Martello (storebrorsan i familjen) att valla korna till mjolkning och kande mej faktiskt nyttig nar jag hjalpte till vid mjolkningen. Pa kvallen sag jag en kalv fodas... det var ett speciellt ogonblick som ar val dokumenterat. Det var lite speciellt, nagot sant har jag aldrig sett forut.

Tredje dagen holl det pa att plantera bekampningsmedel vid sina tobaksplantor och dar varken kunde jag eller ville bidra pa nagot vettigt satt sa da blev det mycket promenad tills dess jag skulle till en annan familj i nagra dar (Martellos flickvans).

Det var en stor och trevlig familj som hade tegelstenstillverkning som sin framsta fodokrok. Jag tyckte om alla i den familjen- fran minstingen Erica pa 5 till Farmor Amelia pa 70+. De jobbade hart men var glada och trevliga. Vi var pa besok hos Pappa Wilmars syster en kvall och hade trevligt dar tills Fransi (14 ar), Fabi(10) och Erica sov och jag ocksa var pa vag att somna, da packade vi in oss i familjens minibuss och akte hem. Vart att namna ar ocksa att jag har med lite hjalp faktiskt lyckades mjolka en ko... stolt:)

Efter nagra dar var de tvunga att skjutsa hem mej for jag skulle ivag pa kyrkans ungdomsorganisation i det har omradets "olympiad".

Hur det gick ar dock en annan historia.

Ha det fint
Simon

Jag var dock tvungen att aka ifran dom nagon dag innan

tisdag 29 september 2009

Fodelsedagskalas och ovader!

I Fredags fyllde mamman i familjen ar och pa sondagen var det dags for kalas. Det var en sann gauchofest med ol (matliga mangder), dragspels och gittar musik och churassco (las grillfest). Efterssom det var fodelsedag var det aven tarta.

Det var ratt mycket folk fran bada sidor av slakten dar och jag traffade nya manniskor. En av de nya var lilla Carol pa 10 som blev mycket fortjust i mej, samt hennes mamma som jag ocksa kom bra overens med. Det var aven tva lite aldre kusiner dar som kom redan kvallen innan och hade lite grabbkvall med mej och brorsan i familjen, Marloon.

Pa natten kom det kraftigaste regnovader jag varit med om. Det askade, regnade och haglade som bara den. oljudet var sa kraftigt att det var omojligt att sova och fonstren lystes upp av blixtar nastan en gang i sekunden. Det var lite spannande.

Idag och igar har det vart ratt lugnt, jag var i skolan och satt med pa ett klassrad igar natt. Har gar man namligen i skolan 4 timmar om dagen. Antingen formiddag, eftermiddag eller natt. Jag var i skolbiblioteket och lanade en sagobok med korta sagor for riktigt sma barn. Den ska jag nog klara av att lasa.

Ha det bra!
Simon

torsdag 24 september 2009

Ytterligare en vecka med 110% liv

Jag har varit en vecka i Novo Xingu nu. Det ar en liten men harlig stad. Folket som bor har och i resten av Rio Grande du Sul kallar sej for Gauchos och ar ratt cowboy liknande. De ar ofta tyskatlingar och smabonder och oerhort stolta over att vara gauchos pa ungdomsgruppen var det fyra stycken som hade klatt sej i "folkdrakt", de var en festlighet dagen efter jag kom nar de hade klatt sej i folkdrakt allihopa och dansade traditionella gauchodanser och laste traditionell gauchopoesi och sjong gaucho sanger och sa vidare.

Pa sondagar drar hela byn till grillplatsen och ater "churasco" som ar en typ av grillfest. De ar valdigt trevliga och ungefar lika nyfiken pa mej som jag pa dem (alltsa oerhort mycket). Jag har lart mej kasta lasso och provat att rida lite grann. Nar jag berattade for dom att nastan bara tjejer rider i Sverige tyckte dom det var valdigt konstigt for har ar det nog det mest macho som finns.

Jag har hangt med till skolan mycket (storasystern i familjen Clara och hennes pojk och idag holl jag i ett par geografi/historia lektioner, de ar intreserade av mej och Sverige sa det var en tacksam och rolig uppgift som dock kravde en del slaende i en ordbok. Jag har berattat om Gustav Vasa (jag hade en troja fran vasaloppet pa mej), om Svensk mat och spelat upp nagra svenska latar jag hade pa mobilen. Bjudit pa polkagrisar och visat svenska pengar och lart dem saja "ja" pa norrlandskt vis "shuup" det tyckte dom var mycket roligt.

Jag har valdigt roligt helt enkelt och en av de fina men samtidigt lite jobbiga sakerna nar man ar ute sa har ar att man lever sa mycket: 110%. Varje andetag ar en upplevelse, varje steg ett aventyr och varje samtal en erfarenhet! Detta ar underbart men samtidigt lite trottande, men mest underbart!

Ha det fint!
Simon

fredag 18 september 2009

Novo Xingu

Nar jag kom fram till Novo Xingu efter 5-6 timmar med buss togs jag emot av en pastor och kordes till en gudstjanst han skulle halla. Han pratade inte engelska men min portugisiska har blivit hyfsat bra redan sa om han talade langsamt och vi tog hjalp av tyska, spanska och den lilla engelska han kunde sa kunde vi ha ett riktigt intressant samtal.

Efter Gudstjansten korde han hem mej till famijen dar jag ska bo. Familjen ager en supermercado d v s en mataffar. De ar mycket trevliga och dottern Carla pratar engelska, men jag vill prata sa mycket portugisiska som mojligt sa engelskan far bara bli hjalpmedel ibland.

Jag har borjat dricka mycket Chimahaou som ar en popular teliknande dryck har i sodra Brasilien. For manga tar det tydligen tio ar att borja gilla den men jag tyckte om den fran forsta koppen, jag kommer forsoka fa med mej lite hem till Sverige.

Jag har dragit pa mej en liten forkylning har men hoppas att den ska bli battre fort.

Vad finns mer att saga om Brasilien? For det forsta att det ar en kontinent och jag bara har vart i den sydligaste delen en vecka.
For det andra uppfattar jag det som att det alltid ar dubbelt har, fattigdom och "U-landighet" och rikedom och "I-landighet" existerar sa nara varandra. Nar man gar pa gatan i en stad som ser ut som villken rik vaststorstad som helst forvantar man sej inte att det ska komma en gammal gisten karr dragen av en vanskott hast farande - troligenj fran en naraliggande favela eller villa som ar ute och aker. Eller att det kommer ut vaktare fran en butik med dragna vapen - troligen for att avskracka fran vardetransportran... nagot for Sverige? Anda ar det sa mycket medelklass som har det ungefar som medelsvensson hemma i Sverige och det finns ackligt rika typer ocksa.

Vi lyssnade pa en sang en av de forsta dagarna har som hette "Tristo e Linde Brasil" villket betyder "Sorgliga och Vackra Brasilien", det sammanfattar lite grann mitt intryck an sa lange.

Ha det bra!

Simon Eriksson

torsdag 17 september 2009

En evighetslang vecka som gick pa en sekund...

Nu har jag varit en vecka i Sao Leopoldo och det ar dags att avsluta "forberedelsetiden" O tiempo de preparacao och aka till min forsta destination Novo Xingu. Under den har veckan har vi haft fullt schema fran 7-23 nastan varje dag men det har inte gjort nat for det har varit sa intressant och roligt. Det kanns som jag varit har i en evighet och anda sa kanns det som tiden gatt sa fort. kan inte bestamma mej. Maste tyvar ga nu men hoppas att det ska bli battre med bloggandet.

Ha det bra!

Simon

tisdag 8 september 2009

IMORGON!!!!

Imorgon bär det av! Det är lite svårt att begripa men så är det. Brasilien! Igår fick jag reseplanen, 11-16 september kommer vi vara alla tillsamans i en stad utanför Porto Alegre som heter São Leopoldo för att komma in i det hela som jag förstår det. Sedan ska jag hamna i en liten ort i söder som heter Novo Xingu och sedan efter det upp till gränsen mot Bolivia i en stad som heter Rolim de Moura.
Jag känner mej faktiskt inte så nervös nu utan är jättepepp på att få åka!

Ha det bra!

Simon

söndag 6 september 2009

3 dagar kvar

Nu har man landat ordentligt här hemma efter Härnösandskursen igen. Jag och pappa var på stan och handlade lite grejer inför Brasilien igår och idag har jag lagt upp det som ska packas ner.

Jag är självklart rätt nervös. Om jag inte var nervös skulle jag faktiskt bli lite orolig över mej själv för i sånna fall hade det inte vart mycket människa kvar i mej. Men det känns ändå rätt bra att äntligen få komma iväg på det här. Det har varit "till hösten" och någonting som mest finns i fantasin så länge så det ska bli roligt när det blir NU och PÅ RIKTIGT.

Ikväll kommer några vänner över på en hejdåmiddag. Det ska bli kul att träffa dom.

Ha det bra!

Simon

lördag 5 september 2009

En tom himmel fylld av stjärnor

"En tom himmel fylld utav stjärnor och en mörk mark som blev ljus. Ett avsked fyllt av längtan, det är avresa tillslut"

Det är naturligtvis en liten lögm... Jag kommer inte resa föränn på onsdag men när jag i onsdags natt hade gått ut en stund kom den där lilla sången till mej.

Vi i Svenska Kyrkangänget hade precis haft en andakt/ avslutning där vi slängts mellan sentimentalitet, andaktfullhet, flamsighet och myskänsla. Överhuvudtaget blir det alltid en vild blandning av känslor när man ska åka eller skiljas från folk.

Nu ska jag snart åka ifrån mina föräldrar och alla mina vänner här i Sverige i tre månader och då skulle jag alldeles strax skiljas från de här 16 personerna. Vi hade ändå kommit varandra ganska nära under den här månaden och nu skulle vi snart skiljas och inte se varandra igen föränn till jul. För att inte tala om avskedet till alla andra människor där på Sida-centret i Härnösand. Det är många som jag tyckt mycket om och som jag tror har tyckt om mej. Ändå säger erfarenheten mej att jag inte kommer träffa dom flesta av dom igen.

måndag 31 augusti 2009

Nattvardens Helhet

I Söndags när jag i Härnösands Domkyrka köade för att ta nattvarden. Tillsamans med männsikor som jag nyss önskat herrens frid så kände jag mej hel.

Ibland känner jag mej väldigt kluven. Pingstvän - Svenskkyrklig, Socialist - Kristen för det mesta är det inget problem att kombinera de här sidorna men ibland så blir det jobbigt.

Det har varit en härlig tid här uppe i Härnösand men det har funnits viss irritation mellan de svenskkyrkliga och pingstvännerna ibland. Inget allvarligt, alla pratar fortfarande med varandra men ändå vissa spänningar. Vid vissa tillfällen har detta fått mej att vilja be båda kyrkorna fara och flyga:
-är du pingstvän eller svenskkyrklig?
-nej jag försöker bara följa Jesus!


Det är knappast en sund inställning i längden, att va kristen ensam är inte så roligt och hur imperfekta båda dessa mänskliga organisationer än må va så består de båda av människor som likssom jag vill följa och lära känna Jesus.

När jag var på nattvard i Söndags kände jag att de här namnen "pingstkyrklig" och "svenskkyrklig" tappade sin mening, jag liksom alla som stod där var bara Guds Barn som tog emot hans kärlek och detsamma gällde så många andra i så många andra kyrkor runt om i världen som också firade denna nattvard.

"Brödet som vi bryter är en delaktighet av kristi kropp, så är vi fastän många, en enda kropp ty alla får vi del av ett och samma bröd."

Ha det bra!
Simon

onsdag 19 augusti 2009

Skriva

Idag och morgondagen ska ägnas åt skapande pass. Jag hade skrivande idag. Jag publicerar här min krönika.

-Simon!

Jag känner väl igen den Göterborgska rösten som ropar efter mig när jag förvirrat letar mig fram till min plats på tåget.
Jag vänder mej om och ler när jag ser Joel som jag ska åka till Brasilien med.

-Är du också på det här tåget?

Snabbt visar det sig att nästan hela Svenska Kyrkan gänget är på just det tåget på just den vagnen så den långa ensamma tågturen jag hade föreställt mig blir en härlig gemenskap. Det är varmt på tåget men det känns ändå skönt att vara på väg.

I Sundsvall börjar vi ta oss mot bussen och stöter på fler och fler som ska till Härnösand och det visar sig att vi är så många att vi inte får plats på bussen. En till buss rycker in men blir också full så till slut sitter jag på en tredje buss på väg mot Härnösand.

När vi kommer fram hälsas vi välkomna och får nyckelkort. Mackor finns att ta själv. Ingen kompost dock... VARFÖR? Jag och Joel delar två rum och en toalett. Det känns märkligt lyxigt med tanke på att så många av oss är på väg till fattiga delar av världen. Men vi är fortfarande i nord... och syd bryr sej knappast om vi delar på ett eller två rum. Möjligen bryr de sig om komposten...

-Upp Joel! Vi måste ut! Brandlarmet går!

Klockan är 3 på natten och det har tagit en stund för mej att begripa vad det är som tjuter. Jag känner mig virrig och trött. Vi tar oss upp mot huvudbyggnaden. Efter ett par timmar med brandkår samt en väntan på fastighetsskötaren tillsamans med några som råkat glömma sina nyckelkort på rummen ligger jag i min säng igen. Kan inte sova så jag läser lite men funderar hela tiden på varför personerna i boken inte springer ut efterssom brandlarmet går. Min hjärna är för trött, somnar och funderar på hur veckan ska fortsätta.

Hoppas ni gillade texten. Ikväll blir det film och imorgon musikworkshop. Det blir nog bra.

Ha det fint

Simon

söndag 16 augusti 2009

Härnösand

Nu är jag här! Härnösandskursen har nu pågott under en vecka. Det har varit en vecka av intensiva pass, mat och härlig gemenskap. Första natten vaknade vi klockan tre av brandlarmet och det kändes som väldigt lång tid innan man kom i säng igen men det gick bra. De olika lärarna här har väldigt olika undervisningssätt, läraren som hade de första passen var väldigt mycket för aktivt lärande med olika övningar och lekar. Sen har det vart några lärare som föredrar mer "traditionella föreläsningar" villket passar mej utmärkt. En av de roligaste sakerna här är allt folk från massor av olika organisationer men som alla ska ut till olika ställen i världen och har ett stort intresse av internationella frågor. I övrigt är det rätt blandade grupperingar Pingstvänner från PMU, Vi svenskkyrkliga, Antroprosofer från Föreningen Sofia, miljövänner och feminsiter från olika organisationer, och massor av fler folk. Stämningen är underbar. Vi och PMUarna besöker varandras andakter.
Nu i helgen har det varit rätt lugnt. Vi lagade tacos tillsamans igår och det var trevligt. Nu är det bara tre veckor kvar och jag ser fram emot dom!

Ha det fint!

tisdag 4 augusti 2009

Tandläkar+ biobesök - aktiv dag

Igår gick jag upp vid halvsju och åt frukost. Sedan cycklade jag iväg till tandläkaren. Efter att ha suttit i väntrummet och läst "Barnen Hedenhös" (fantastiska böcker) så släpptes jag in till tandläkaren. Slutdom 1 hål och 1 trasig lagning. Ska fixas 7 september alltså två dagar innan jag åker.

På kvällen gick jag och pappa först på resturang och sedan på bio. Filmen var "Public Enemy" och var bra. Det var pratscener där bland annat en kärlekshistoria utspelade sej upplandat med snygga och brutala skjutscener med eldsflammande K-pistar och stora sår på de träffade.

Idag har jag gått promenad med mamma, rensat ogräs, sprungit 9 km, styrketränat med pappa och snart skrivit ett blogginlägg. Pust det känns som en duktig dag:)

Samtidigt börjar Härnösandskursen närma sej och med den blir Brasilien mer verklighet och lite resfeber börjar dyka upp. Hjärtat bultar lite extra och jag känner mej rastlös. Menmen man lyckas nog lugna ner sej snart igen.

Ha det fint
Simon

fredag 31 juli 2009

Träffade Familjen Hägg!

Det finns vissa människor som man tycker väldigt mycket om fast man träffar dem alldeles för sällan. Familjen Hägg är såna personer i mitt liv. Mamman i familjen är barndomsvän med min mamma så jag har känt familjen hela livet men på senare år har det inte blivit att vi träffats mer än nån gång om året.

Men idag blev det iallafall av:) Hela familjen var i stan och skulle gå på Titanic - utställningen på Vasamusèet och jag följde med. Utställningen var intresant och sen drog vi vidare till Musikmusèet som var jätteroligt... mycket prova och lyssna... ett toppenställe rekomenderas varmt!

Vi åt på Kungshallen efterssom det finns så mycket att välja på där. Fick reda på att Birgitta (tidigare nämnd mamma i familjen), Alice Linus börjat intressera sej för rollspel. Jag blev lycklig i mitt innersta:)

Efter att ha gått omkring på stan en del och bland annat besökt lite olika tygaffärer, serieboden och Sci-Fi bokhandeln så skilldes vi vid Sergels Torg.

Det var en toppendag förutom att jag fick höra sen från Annie att det vart inbrott i deras bil. Mycket tråkigt de fick köra hem i hyrbil. Skäms över den med 08 som gjorde detta. Om någon i familjen Hägg läser detta vill jag passa på att tacka för en bra dag och hoppas ni kom välbehållna hem tillslut.

Ha det bra!

Simon

fredag 24 juli 2009

Träffa Amanda -Skansen!- Dag på stan - Att titta på en rullskidetävling

I onsdags gick jag upp tidigt och gick till doktorn. Ordnade Beta Pred (allergimedicin) recept och den andra hepatit B sprutan. Sprutan kändes faktiskt lite... aj.

Sedan träffade jag Amanda, en kompis som jag träffade när vi sommarjobbade tillsamans för några år sedan. Vi tittade lite på film och tog en cyckeltur... mycket trevligt:)

Dagen efter så gick jag till tåget halv tio för att träffa Dennis i VH efterssom vi bestämt att vi skulle på Skansen. I VH träffade jag han och hans lillebror Hampus.
Vi gick omkring på skansen hela dan och gick i princip in i vartenda öppet hus och pratade med dom som satt där. När vi var inne i en skolbyggnad var det nog mest intresant.

I Fredags for jag till stan för att fixa lite grejer inför Brasilien. Hämta ut Beta Preden, titta efter presenter, köpa Svensk-portugisisk ordbok o s v. Sen åkte jag till Handen för att köpa ett par nya skor. Pappa kom och träffade mej där och vi gjorde lite grejer som han ville och sen åkte vi hem.


Igår for jag och mamma och pappa och tittade på en rullskide tävling i Nynäshamn. Det var faktiskt skitkul, jag och pappa sprang fram och tillbaka mellan en plats mitt på loppet och målet medan vi hejade... rena intervallträningen:). Efter tävlingen gick vi och fikade och efter det åkte vi och badade.

Nu är detta långa inlägg snart slut. Ikväll ska jag se film med Fredrik, Fredriks flickvän Louise och Amanda... det ska bli kul!

Ha det så bra!

Simon

måndag 20 juli 2009

En mycket klok man...

såg denna artikel och länkar nu till den http://newsmill.se/artikel/2009/07/17/varfor-min-kristna-tro-leder-till-vanster. en av de bästa saker jag har läst på sistone

söndag 19 juli 2009

Fylla år - Adjö till syster - Dag på stan - Klassamhället dött?

Födelsedagen blev lugn och fin med mormor, morfar och familj. Det var mysigt, vi grillade klubbstek och småsnackade.

Imorse så gick jag upp tidigt för att följa med Susanna till Bussen. Hon skulle åka hem till Umeå och det verkar inte som om vi kommer ses igen förän till jul. Det här har verkligen inte varit ett år där vi har kunnat umgås så mycket... vi får ta igen det nästa år. Syster om du läser detta så ska du veta att jag älskar dej! Ha det fint i Umeå och vart du än annars kan tänka dej att åka.

Idag träffades jag och Anna på stan och hade det trevligt. Vi gick på Donken (för den oinitierade Mc Donalds), gick på bio och såg Ice Age 3 och tog en långpromenad. Det hela var en lyckad dag, tack Anna om du läser.

Sedan blev jag upprörd när jag såg den här artikeln http://www.dn.se/livsstil/visby-stockholmsveckan-stefan-kohler-ulf-skarin-marta-wahlstedt-fanny-soderlund-gustaf-engstrom-1.914350 i DN. När man pratar politik i Sverige är det inte ovanligt att man får höra att klassamhället är dött i Sverige. Eller att skatterna är så höga att man inte kan bli rik. Men nu måste jag bara få lägga in ett citat från artikeln... "För att drabbas av lågkonjunkturen måste man ha ett jobb, och det har inte jag." ehh vänta nu du har inget jobb men bränner tiotusentals kronor per kväll på sprit och spontanflyger till Miami??? Hmm känner jag en doft av pappas pengar här kanske? Mycket pengar!! Allt detta medan man sparkar folk och facken accepterar lägre löner för att unvika ytterligare uppsägningar! Klasssamhället dött??? STRUNTPRAT!!!!

torsdag 16 juli 2009

Rigabarn - Harry Potter - Hejdå

Hur mycket kan man tycka om en människa som man inte kan prata med? Ett av "Rigabarnen" som heter Nikita tydde sej verkligen till mej och ville jämt ha mej hos sej. Jag insåg snabbt att jag också tyckte väldigt mycket om den här lilla 8 åringen från Lettland. Detta trotts att vi inte kunde prata med varandra. Jag kommer sakna den lilla rackarn.

Jag och Susanna (min storasyster) och två av hennes vänner: Tanja och Lina var på nån premiär innan premiären natten mellan i förgår och igår. Filmen var bra och stämmningen i salen hög. Det var roligt att träffa Lina och Tanja igen också, även om dom ju mest är syrrans kompisar så har jag också börjat tycka mycket om dem.

Igår var det sista kvällen som Rigabarnen var här. Det var ett fint avsked men självklart fanns det sorg också, som i alla avsked. Deras ledare pratade om oss som varit med som änglar. Det enda jag kan säga om det är att om det är så roligt att va ängel tänker jag börja odla vingar istället för skägg.

Hejdå Anastasia, Nikita, Sandis, Ilse och alla ni andra!!!

Ha det så bra//
Simon

lördag 11 juli 2009

Rigaläger

Det är barn från Riga i Tungelsta Kyrka på läger. Jag har varit där och hkälpt till igår och i förgår och det har varit mycket roligt. Igår var vi på Tom Tits i Södertälje villket de flesta tyckte var jättekul.

Den äldsta flickan Anastasia 17 år är väl den jag har fått bäst kontakt med. Det är en rolig tjej som ritar lite överallt, i övrigt lyssnar hon mycket på musik och är mycket varmt troende. Jag känner att jag börjar komma henne ganska nära trots språkliga problem. Men oroa er inte kära läsare: det är ingen kärlek på gång.

Ikväll kommer familjen Åkesson hit och grillar. Det ska bli trevligt. Jag känner hur jag börjar komma tillbaka igen efter det att Anna gjort slut, hur osannolikt det än känns så överlever man det mesta!

Ha det så bra.
Simon

måndag 6 juli 2009

Längtan - Glädje - Sorg

Jag åkte till Anna och vi hade några underbara dagar när vi b la badade, gick på fotboll, gick promenader och hälsade på två vänner till henne: Tina och David som var fina människor.


Sedan i förgår så sa Anna till mej att hon inte var kär i mej och att hon ville göra slut.


Det gör väldigt ont men hon har inte gjort nåt fel: hon frågade chans, jag tackade ja, hon insåg att hon gjort ett misstag och gjorde slut. Vi är fortfarande vänner.


Min pappa kom och hämtade mej igår på morgonen, han är fin pappa, det verkar som att oavsett vart i Sverige eller villken tid på dygnet det är så kommer han och hämtar en om det går åt skogen. Om du läser det här pappa... tack så mycket, jag älskar dej!



Jag är som sagt inte det minsta lycklig nu men men...



Jag får väll sikta på Brasilien nu!



Ha det bra!

Simon

tisdag 30 juni 2009

Bad träning och längtan!

Igår så ringde jag min extrasyster Lovisa och frågade om vi skulle hitta på nåt. Men hon jobbade så jag fick umgås med hennes pojkvän Manne istället. Vi spelade badminton och krocket och lekte med hans kamera. Sedan låg vi i skuggan ett tag. Sedan gick vi till Lovisas jobb klockan fem när hon slutade varpå vi alla tre gick och köpte lite glass. Sen åkte vi till Ådran och badade, jag och Lovisa blev nostalgiska efterssom vi badat i den sjön sedan vi var små. Efter badet när vi satt på stranden och småpratade (ja Manne och Lovisa småpussades lite också) så kände jag mej riktigt riktigt lycklig, inte bara så där lite smålycklig utan riktigt lycklig:). Det ända som kändes fel var att Anna inte var där, i sånna fall hade det varit alldeles perfekt. Sedan for vi hem till mej och åt godis, drack saft och såg på "Komisarie Montalbano" med mina föräldrar. En väldigt bra deckarserie tycker jag.

Idag gav jag och pappa oss ut och sprang på morgonen/ förmiddan. Vi sprang ca 8 km i rätt lungt tempo för pappa hade lite strul i ryggen efter hans och mammas seglingssemester. Efter det fortsatte vi träna ett tag.

Nu ska jag snart packa och imorgon åker jag till Åtvidaberg och Anna! Anna är alltså min flickvän ifall en del av de ärade läsarna inte vet det:)

söndag 28 juni 2009

Att vilja vara på många ställen samtidigt

Jag var på gudstjänst idag. Det var rätt länge sen nu... Predikan handlade om hur viktigt det är att hålla dörren öppen ifall nån vill säga förlåt. Det känns lite trist trots allt, trots att det ska bli kul att åka till Brasilien och trots att mitt år i Boden var väldigt givande har jag ju inte kunnat va med här så mycket. Inte så att jag ångrar att jag sökte till "Ung i Den Världsvida Kyrkan" eller för den delen att jag ångrar mitt volontärår, långt därifrån... men ändå man skulle vilja kunna vara på många ställen samtidigt ibland!

fredag 26 juni 2009

snabba fem arbetsdagar!

Igår sov jag rätt länge och tog det mest lugnt på förmiddagen. Hade faktiskt lite träningsvärk i benen så jag måste tatt i ordentligt på springturen:). Jag fick ett sms från polisen som sa att jag kunde hämta mitt pass hos dom, DET VAR SNABBA FEM ARBETSDAGAR:P men inte mej emot förstås.

Jag for in och hälsade på Albin och hans vän Martin som sov över där. Vi slöade mest och hade det nice och så åt vi tacos. Albin och Martin skulle iväg på nån festival dan efter så jag kunde inte stanna till jättesent utan åkte hem vid 10 på kvällen (okej ganska sent då).

Idag har jag varit hos polisen och hämtat mitt pass, sedan köpte jag en glass och for hem. Jag har börjat återgå till min barndoms glassar igen. Twister/Spirello är en underbar glass!

Nu ska jag städa mitt rum och resten av övervåningen och sen tänkte jag träna, idag blir det styrketräning.

Ha det fint!
Simon

onsdag 24 juni 2009

Slöande och Svettande

Efter vaccinationen så gick jag hem och tog det lugnt. Skrev det förra blogginlägget, åt lite grann, satt inne på msn och facebook osv...

Vid sjutiden på kvällen kom jag dock fram till att jag skulle ta och sätta fart på mej som jag tänkt hela dan och ge mej ut och springa. Sagt och gjort efter en snabb middag (kändes inte som en bra idè att springa på fastande mage) så gav jag mej upp till Elljusspåret vid Lillgården. Det spåret är 2 km långt och ganska backigt. Jag sprang fyra varv och räknar man med att det är 1,5 km dit så blir det väll en 11 km och det känner jag mej stolt över. I övrigt känner jag mej mest svettig och ska gå och dusha snart:)

Ha det så fint på er!

Pass, en nördig natt och vaccin

Gårdagen började med att jag sov hyfsat länge sedan efter frukost så beslutade jag mej för att åka in till Handen och förnya mitt pass som hade gått ut. Efterssom pappa skulle åka och handla fick jag skjuts. Det gick rättså fort hos polisen, efter att ha köat en liten stund så tog de en bild på mej och mitt fingeravtryck, sedan gick jag därifrån 400 kr fattigare men med löfte om att kunna hämta ut passet om 5 arbetsdagar.

När jag lämnat polisstationen så ringde jag Albin och frågade om vi kunde träffas. Ett tag senare satt vi på tåget in mot stan. Albin hade planerat en spelkväll den här kvällen som jag inte hade trott att jag kunde komma på och därför glömt bort. Nu visade det sej ju att jag kunde villket var toppenbra.

Så efter att ha varit på Bokia i Farsta Centrum där Albin spenderade ett presentkort han fått i studentpresent och tillbringat några timmar på DL (Dragons Lair - Spelställe i stan) så for vi hem till Albin igen med några fler kompisar.

Sedan spelade vi "Chez Geek" som är ett kortspel som går ut på att man är koridorkompisar i nåt amerikanskt nörd/studentboende och ska samla så många "slackpoints" som möjligt.

JAG VANN!!! :D

Sedan spelades det lite rollspel och Guitarhero lästes lite rollspelsböcker, snackades en massa strunt typ hela natten. Jag gick in i nån dvala vid 2 nån gång, inte riktigt sömn kanske men typ.

Imorse vid niotiden for jag hem åt lite ordentligare frukost och sa hejdå till mina föräldrar som ska ut på seglingsäventyr. Efter det gick jag till distriktssköterskan för att prata om villka vaccin jag behöver inför brasilienresan. Hepatit B fick jag direkt och hon skulle kolla upp ifall jag behövde rabies och tyfoidfeber också (vaccin emot det alltså).

Nu ligger jag här och har det skönt, tänkte träna ikväll.

Ha det fint!
Simon

måndag 22 juni 2009

Första inlägget

Jahapp då har man börjat blogga då. Här kommer jag skriva lite om mina förberedelser inför och genomförandet av min resa till Brasilien i höst som görs genom programmet "Ung i Den Världsvida Kyrkan". Syftet med det programmet (som går genom Svenska Kyrkan) är att unga människor från olika kyrkor ska få träffas och se kyrkor från andra delar av världen. Detta syftar naturligtvis även till att väcka och fördjupa ett engagemang för internationella frågor.
I övrigt kommer jag väl även att skriva om livet i allmänhet och allt annat jag kan få för mej.