Fodelsedagskalas och ovader!

I Fredags fyllde mamman i familjen ar och pa sondagen var det dags for kalas. Det var en sann gauchofest med ol (matliga mangder), dragspels och gittar musik och churassco (las grillfest). Efterssom det var fodelsedag var det aven tarta.

Det var ratt mycket folk fran bada sidor av slakten dar och jag traffade nya manniskor. En av de nya var lilla Carol pa 10 som blev mycket fortjust i mej, samt hennes mamma som jag ocksa kom bra overens med. Det var aven tva lite aldre kusiner dar som kom redan kvallen innan och hade lite grabbkvall med mej och brorsan i familjen, Marloon.

Pa natten kom det kraftigaste regnovader jag varit med om. Det askade, regnade och haglade som bara den. oljudet var sa kraftigt att det var omojligt att sova och fonstren lystes upp av blixtar nastan en gang i sekunden. Det var lite spannande.

Idag och igar har det vart ratt lugnt, jag var i skolan och satt med pa ett klassrad igar natt. Har gar man namligen i skolan 4 timmar om dagen. Antingen formiddag, eftermiddag eller natt. Jag var i skolbiblioteket och lanade en sagobok med korta sagor for riktigt sma barn. Den ska jag nog klara av att lasa.

Ha det bra!
Simon

Ytterligare en vecka med 110% liv

Jag har varit en vecka i Novo Xingu nu. Det ar en liten men harlig stad. Folket som bor har och i resten av Rio Grande du Sul kallar sej for Gauchos och ar ratt cowboy liknande. De ar ofta tyskatlingar och smabonder och oerhort stolta over att vara gauchos pa ungdomsgruppen var det fyra stycken som hade klatt sej i "folkdrakt", de var en festlighet dagen efter jag kom nar de hade klatt sej i folkdrakt allihopa och dansade traditionella gauchodanser och laste traditionell gauchopoesi och sjong gaucho sanger och sa vidare.

Pa sondagar drar hela byn till grillplatsen och ater "churasco" som ar en typ av grillfest. De ar valdigt trevliga och ungefar lika nyfiken pa mej som jag pa dem (alltsa oerhort mycket). Jag har lart mej kasta lasso och provat att rida lite grann. Nar jag berattade for dom att nastan bara tjejer rider i Sverige tyckte dom det var valdigt konstigt for har ar det nog det mest macho som finns.

Jag har hangt med till skolan mycket (storasystern i familjen Clara och hennes pojk och idag holl jag i ett par geografi/historia lektioner, de ar intreserade av mej och Sverige sa det var en tacksam och rolig uppgift som dock kravde en del slaende i en ordbok. Jag har berattat om Gustav Vasa (jag hade en troja fran vasaloppet pa mej), om Svensk mat och spelat upp nagra svenska latar jag hade pa mobilen. Bjudit pa polkagrisar och visat svenska pengar och lart dem saja "ja" pa norrlandskt vis "shuup" det tyckte dom var mycket roligt.

Jag har valdigt roligt helt enkelt och en av de fina men samtidigt lite jobbiga sakerna nar man ar ute sa har ar att man lever sa mycket: 110%. Varje andetag ar en upplevelse, varje steg ett aventyr och varje samtal en erfarenhet! Detta ar underbart men samtidigt lite trottande, men mest underbart!

Ha det fint!
Simon

Novo Xingu

Nar jag kom fram till Novo Xingu efter 5-6 timmar med buss togs jag emot av en pastor och kordes till en gudstjanst han skulle halla. Han pratade inte engelska men min portugisiska har blivit hyfsat bra redan sa om han talade langsamt och vi tog hjalp av tyska, spanska och den lilla engelska han kunde sa kunde vi ha ett riktigt intressant samtal.

Efter Gudstjansten korde han hem mej till famijen dar jag ska bo. Familjen ager en supermercado d v s en mataffar. De ar mycket trevliga och dottern Carla pratar engelska, men jag vill prata sa mycket portugisiska som mojligt sa engelskan far bara bli hjalpmedel ibland.

Jag har borjat dricka mycket Chimahaou som ar en popular teliknande dryck har i sodra Brasilien. For manga tar det tydligen tio ar att borja gilla den men jag tyckte om den fran forsta koppen, jag kommer forsoka fa med mej lite hem till Sverige.

Jag har dragit pa mej en liten forkylning har men hoppas att den ska bli battre fort.

Vad finns mer att saga om Brasilien? For det forsta att det ar en kontinent och jag bara har vart i den sydligaste delen en vecka.
For det andra uppfattar jag det som att det alltid ar dubbelt har, fattigdom och "U-landighet" och rikedom och "I-landighet" existerar sa nara varandra. Nar man gar pa gatan i en stad som ser ut som villken rik vaststorstad som helst forvantar man sej inte att det ska komma en gammal gisten karr dragen av en vanskott hast farande - troligenj fran en naraliggande favela eller villa som ar ute och aker. Eller att det kommer ut vaktare fran en butik med dragna vapen - troligen for att avskracka fran vardetransportran... nagot for Sverige? Anda ar det sa mycket medelklass som har det ungefar som medelsvensson hemma i Sverige och det finns ackligt rika typer ocksa.

Vi lyssnade pa en sang en av de forsta dagarna har som hette "Tristo e Linde Brasil" villket betyder "Sorgliga och Vackra Brasilien", det sammanfattar lite grann mitt intryck an sa lange.

Ha det bra!

Simon Eriksson

En evighetslang vecka som gick pa en sekund...

Nu har jag varit en vecka i Sao Leopoldo och det ar dags att avsluta "forberedelsetiden" O tiempo de preparacao och aka till min forsta destination Novo Xingu. Under den har veckan har vi haft fullt schema fran 7-23 nastan varje dag men det har inte gjort nat for det har varit sa intressant och roligt. Det kanns som jag varit har i en evighet och anda sa kanns det som tiden gatt sa fort. kan inte bestamma mej. Maste tyvar ga nu men hoppas att det ska bli battre med bloggandet.

Ha det bra!

Simon

IMORGON!!!!

Imorgon bär det av! Det är lite svårt att begripa men så är det. Brasilien! Igår fick jag reseplanen, 11-16 september kommer vi vara alla tillsamans i en stad utanför Porto Alegre som heter São Leopoldo för att komma in i det hela som jag förstår det. Sedan ska jag hamna i en liten ort i söder som heter Novo Xingu och sedan efter det upp till gränsen mot Bolivia i en stad som heter Rolim de Moura.
Jag känner mej faktiskt inte så nervös nu utan är jättepepp på att få åka!

Ha det bra!

Simon

3 dagar kvar

Nu har man landat ordentligt här hemma efter Härnösandskursen igen. Jag och pappa var på stan och handlade lite grejer inför Brasilien igår och idag har jag lagt upp det som ska packas ner.

Jag är självklart rätt nervös. Om jag inte var nervös skulle jag faktiskt bli lite orolig över mej själv för i sånna fall hade det inte vart mycket människa kvar i mej. Men det känns ändå rätt bra att äntligen få komma iväg på det här. Det har varit "till hösten" och någonting som mest finns i fantasin så länge så det ska bli roligt när det blir NU och PÅ RIKTIGT.

Ikväll kommer några vänner över på en hejdåmiddag. Det ska bli kul att träffa dom.

Ha det bra!

Simon

En tom himmel fylld av stjärnor

"En tom himmel fylld utav stjärnor och en mörk mark som blev ljus. Ett avsked fyllt av längtan, det är avresa tillslut"

Det är naturligtvis en liten lögm... Jag kommer inte resa föränn på onsdag men när jag i onsdags natt hade gått ut en stund kom den där lilla sången till mej.

Vi i Svenska Kyrkangänget hade precis haft en andakt/ avslutning där vi slängts mellan sentimentalitet, andaktfullhet, flamsighet och myskänsla. Överhuvudtaget blir det alltid en vild blandning av känslor när man ska åka eller skiljas från folk.

Nu ska jag snart åka ifrån mina föräldrar och alla mina vänner här i Sverige i tre månader och då skulle jag alldeles strax skiljas från de här 16 personerna. Vi hade ändå kommit varandra ganska nära under den här månaden och nu skulle vi snart skiljas och inte se varandra igen föränn till jul. För att inte tala om avskedet till alla andra människor där på Sida-centret i Härnösand. Det är många som jag tyckt mycket om och som jag tror har tyckt om mej. Ändå säger erfarenheten mej att jag inte kommer träffa dom flesta av dom igen.