En tom himmel fylld av stjärnor

"En tom himmel fylld utav stjärnor och en mörk mark som blev ljus. Ett avsked fyllt av längtan, det är avresa tillslut"

Det är naturligtvis en liten lögm... Jag kommer inte resa föränn på onsdag men när jag i onsdags natt hade gått ut en stund kom den där lilla sången till mej.

Vi i Svenska Kyrkangänget hade precis haft en andakt/ avslutning där vi slängts mellan sentimentalitet, andaktfullhet, flamsighet och myskänsla. Överhuvudtaget blir det alltid en vild blandning av känslor när man ska åka eller skiljas från folk.

Nu ska jag snart åka ifrån mina föräldrar och alla mina vänner här i Sverige i tre månader och då skulle jag alldeles strax skiljas från de här 16 personerna. Vi hade ändå kommit varandra ganska nära under den här månaden och nu skulle vi snart skiljas och inte se varandra igen föränn till jul. För att inte tala om avskedet till alla andra människor där på Sida-centret i Härnösand. Det är många som jag tyckt mycket om och som jag tror har tyckt om mej. Ändå säger erfarenheten mej att jag inte kommer träffa dom flesta av dom igen.